Artrika betesmarker i skärgården.

Vid Arbottna säteri på Muskö ligger ett strövvänligt och vackert landskap med vidsträckta hagmarker och havsstrandängar. Öster om gården möts du av vackra en- och björkbevuxna hagmarker. På torrängarna blommar mängder av orkidén Adam och Eva i andra hälften av maj. Senare avlöser i tur och ordning kattfot, sandmaskros, solvända, getväppling, backnejlika och fältgentiana.

En rad torp hörde förr till Arbottna Gård. Torparna brukade sina jordlotter intensivt och de olika markslagen bildade ett lapptäcke.

Dalsänkorna plöjdes till åker, torrängarna betades och på den steniga friska marken hämtades ängshöet för vintern. Än idag kan du finna spåren av de gamla slåtterängarna i idylliska glesa gullvivedoftande björkhagar.

Här växer arter anpassade till lieslåtter som till exempel ängsskallra darrgräs, ornrot, ängsskära, slåtterfibbla och svinrot. De har kunnat leva kvar genom att området har hållits öppet genom bete.

Många fjärilar är knutna till ängs- och hagmarkernas artrika flora och Arbottna är en av Södertörns rikaste fjärilslokaler. Här fladdrar under högsommaren de numera ovanliga arterna slåttergräsfjäril, bastardpärlemofjäril och violettkantad guldvinge. Den oskygga och giftiga lilla bastardsvärmaren som lever på käringtandens blad trivs också här.

Vid Fårfjärdens vida vattenyta ligger havsstrandängar i bukter mellan badvänliga hällar och holmar. Blomsterälskaren kan glädjas åt smultronklöver, kustarun, norskstarr och doften från det aromatiska myskgräset. Luften fylls av rödbenans spel och under sommaren sjunger rosenfink och kärrsångare i strändernas snår.

Ute på Fårfjärden brukar mängder av änder rasta under sträcktid. Kring åkerholmar och diken vid Högberga kan du vissa år höra vaktel och kornknarr. Dessa arter är nästan försvunna i dagens alltmer enformiga och rationellt skötta åkerlandskap.

I de fuktiga markerna ger näktergalens starka sångröst stämning i sommarnatten. Här har också den sällsynta florsångaren hörts. Vid säteriet häckar kattugglan i de gamla ädellövträdens ihåliga stammar. Vissa år hörs även hornuggla.

Baserat på en beskrivning i boken “Naturen i Stockholms län – en utflyktsguide” av Ekologigruppen 1993.