Länsstyrelsen har fattat beslut om skyddsjakt på skarv i Stockholms skärgård. Enligt beslutet får högst 1 810 fåglar skjutas på ett antal utpekade platser vid vissa tider och under noggrant formulerade förutsättningar.

– Skyddsjakten ska framför allt skydda återväxten av abborre, gädda och gös, som alla har stor ekonomisk betydelse för fisket, säger Mia Olausson på Länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Stockholms skärgård och östra Mälaren är Stockholms läns viktigaste fiskevatten. Förutom 33 yrkesfiskare ger de också underlag till ett omfattande sport- och fritidsfiske samt ett 50-tal företag inom fisketurismen.

Forskningen visar olika resultat när det gäller skarvens påverkan på fiskbestånden. På vissa platser påverkas bestånden inte alls, medan födosökande skarvar kan orsaka stora skador under andra omständigheter. Det är i de fallen som Länsstyrelsen hoppas kunna skydda bestånden av framför allt abborre, gädda och gös.

– Syftet med skyddsjakten är att minska risken för att många fåglar söker föda i vissa grunda och trånga vikar som är extra viktiga reproduktionsområden för fisken. Dessutom kommer det att vara tillåtet att jaga skarv vid vissa utsättningsplatser, fiskodlingar samt vid nät och andra fiskeredskap, säger Mia Olausson.

Beslutet innebär att totalt drygt 1 800 fåglar kommer att kunna skjutas. Den som jagar med stöd av Länsstyrelsens beslut är skyldig att först kontrollera hur många fåglar som har skjutits inom respektive område, så att inte för många skjuts. Efter avslutad jakt ska antalet fåglar snarast rapporteras, så att aktuell information alltid finns tillgänglig.

– Syftet är inte att skjuta så många skarvar som möjligt utan att skrämma dem från att söka föda på de platser som nämns i beslutet. Det innebär att jakten ska ske när det är många skarvar samtidigt på platsen och att helst bara en fågel ska skjutas per tillfälle, säger Mia Olausson.

Finns det inte risk att skarven som art hotas av skyddsjakten?

– Nej, det bedöms i dag finnas ungefär 25 000 fåglar i Stockholms skärgård och det beslut som vi nu har tagit om skyddsjakt kommer inte att försvåra skarvens gynnsamma bevarandestatus.

Finns det andra skäl än ekonomiska för att bevilja skyddsjakt?

– Ja. De fiskarter som skyddsjakten på skarv avser skydda är i första hand abborre, gädda och gös, vilka har stor ekonomisk betydelse för fisket. Men de är också de mest betydelsefulla rovfiskarna i Stockholms skärgård, och starka rovfiskbestånd bidrar till att mildra effekterna av övergödning och är därför ett allmänt naturvårds- och miljöintresse.

Tidigare år har Länsstyrelsen beviljat skyddsjakt genom prickning av ägg. Dessa beslut har upphävts av Naturvårdsverket, och Länsstyrelsen bedömer utifrån detta att det inte går att avgöra när prickning är en lämplig jaktmetod.