Expressen avslöjade i början av januari att en rysk affärsman – Stanislav Aleshchenko – förfogar över en 1,6 hektar stor udde, med lång strandlinje och milsvid sjöutsikt – vid inloppet till marinbasen Muskö (Expressen den 4 januari).

Musköbasen stod klar i slutet av 1960-talet efter nästan 20 års byggtid. Anläggningen är till största delen insprängd i urberget på Muskö och i bergsanläggningen finns ett flertal underjordiska dockor samt verkstäder, kontor, sjukhus, och reningsverk.

Området kring Muskö var fram till 1997 helt avstängt för utländska medborgare – men alla sådana regler har avskaffats.

Det öppnade för den ryske affärsmannen Stanislav Aleshchenko att förvärva den nu omskrivna fastigheten 2017. Sedan 2019 huserar Marinstaben – ledningen för den svenska marinen – på Musköbasen. 

När fastigheten lades ut till försäljning köptes den av Stanislav Aleshchenkos hustru. Och Expressens granskning visar att hon köpte fastigheten på Muskö för 18 miljoner kronor utan att ta en krona i lån, trots att hon bara haft några hundratusen kronor om året i kapitalinkomst.

Aleshchenko är såväl rysk, bulgarisk som cypriotisk medborgare – men svenska Skatteverket menar att han levt i Sverige i sådan omfattning att han är skyldig att betala svensk skatt, vilket han inte har gjort. Nu krävs han på över 200 miljoner kronor för utebliven skatt.

I Ryssland har Aleshchenko flera bolag, bland annat ett bolag som säljer till många statliga kunder. Ett av de företag som han har varit majoritetsägare av har haft flera kontrakt med företag som tillverkar Rysslands kärnvapen, visar Expressens granskning.

”Huset ligger väldigt illa till, där vill man inte ha en ryss med kopplingar till ryska staten” säger en källa med insyn i myndigheternas granskning av Aleshchenko till Expressen.

Finska Yle genomförde i mars 2022 en granskning av ryskt fastighetsägande i landet och av granskningen framgick att ryska medborgare äger ett stort antal fastigheter i Finland – varav flera ligger nära militära skyddsområden.

Finland har också skärpt lagstiftningen för att kunna hindra utländskt ägande av fastigheter om ägandet anses olämpligt ur säkerhetssynpunkt.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade nyligen en studie om bland annat ryskt ägande av svenska fastigheter och beklagade sig då över att det saknas statistik rörande utländskt ägande av fastigheter i Sverige.

FOI menade att avsaknad av sådan information i vissa fall kan innebära att säkerhetsrisker inte upptäcks. En lucka i sammanhanget är att Lantmäteriet, till skillnad från dess motsvarighet i Finland, inte registrerar medborgarskap på fastighetsägare.

En statlig utredning föreslog 2019 en granskningsmekanism som skulle ge svenska myndigheter rätt att granska fastighetsförvärv ur ett nationellt säkerhetsperspektiv. Men av det förslaget blev det inget av.