Man började i september 1959 på tre platser. Dels i de blivande infarterna på Muskö och Yxlö och dels uppe på Stora Skramsö.

På Skramsö ungefär mitt på den blivande tunneln gjordes ett lodrätt schakt ner till 65 meter under vattenytan. Från detta schakt gjorde man sedan vertkala sonderingsorter under Skramsö och under Byviken.

Arbetet på Yxlösidan pågick endast en kortare tid på grund av problem med arbetsmetoderna och brist på platser att lägga bergmassorna på. När arbetet avbröts hade man kommit in cirka 500 meter. Sedan drevs tunneln enbart från Muskö.

Byggnationen skedde i Fortifikationsförvaltningens regi med firman Bergendahl & Höckert som entreprenör.

De första sprängningarna för den blivande tunneln startade i december. Efter nyåret 1960 kom arbetet igång i full skala. Under de fyra år som sprängningarna pågick kördes cirka 115.000 kubikmeter berg ut ur tunneln.

Då sprängningsarbetena var avslutade i slutet av 1963, hade man åstadkommit världens första biltunnel under havsytan i oinklätt berg. Bergmassorna användes bland annat till vägbyggen och utfyllnad till kajanläggningen i Gullbodaviken.

Totalkostnaden för hela tunnelbygget presenterades aldrig officiellt men en summa som nämndes var 8 miljoner. En annan siffra var 3.500 kronor per meter.

När tunneln öppnades 1963 var den endast förbehållen militär trafik. Den 15 mars 1964 öppnades dock vägen för allmän trafik. Ansvaret för tunneln överlämnades till dåvarande Kungliga Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.

Numera är det Trafikverket som ansvarar för tunneln.

Artikel ur Musköbladet nr 2 1014