Arbottna Herrgård

Arbottna herrgård har anor från 1200-talet.

Publicerad/uppdaterad: 7 december, 2016
Kategori: Arbottna | Sevärdheter
Inte alltid men mycket ofta går de tidiga medeltida ägoförhållanden tillbaka på vikingatiden, om de inte är ännu äldre. Att Muskö då låg under det kungliga Häringe hade att göra med att ön var viktig att kontrollera som skydd för Häringe mot farorna från havet. Detta var ännu angelägnare under vikingatid varför vi kan på goda grunder tro att Muskö just som en framskjuten befästningsvall tillhörde Häringe på denna tid.

För att Muskö skulle fungera på detta sätt måste innehavaren av den ledande gården på ön vara kungen trogen. Eftersom Arbottna tycks ha varit ledande gård på ön under medeltiden, är det rimligt i sammanhanget att tänka sig att den var det på vikingatiden. Därtill ligger Arbottna omgiven av bland de bästa åkermarkerna på ön samtidigt som gården har nära till havet i form av en skyddad vik. Så det är troligt att under vikingatid och tidig medeltid beboddes Arbottna av en kunglig förtroendeman.

Medeltiden

Med historiens gång ändras efter hand förutsättningarna, inte minst av landhöjningen. Under tidig vikingatid hade Muskö representerat yttre skärgård. Under tidig medeltid hade landhöjningen gjort att den rollen övertagits av Nåttarö, som ligger rakt öster ut från Muskö och Utö som är beläget nordost om Muskö.

På 1200-talet under Magnus Ladulås tid på Häringe hade Muskö förlorat sin strategiska ställning som en i havet utskjuten försvarspost. Så kungen kunde skänka de delar av Muskö som han ägde till biskopstolen i Strängnäs år 1278 utan att riskera någonting.

Fram till Gustav Vasas tid löd Muskö under kyrkan. I samband med reformationen på 1500-talet tog staten hand om Muskö. Öns gårdar blev kronogods. Den tydligen fortfarande största bland dem, Arbottna, övergick 1638, under den generösa drottning Kristinas tid, till Gustav II Adolfs halvbror Karl Karlsson Gyllenheim. Han lät uppföra en säteribyggnad på gården. En ståtlig sätesbyggnad var villkoret för skattefrihet under stormatktstiden.

Möbelhandlare Levins tid

Gyllenheims herrgårdsbyggnad, som var av trä, brändes ner av ryska skärgårdsflottan 1719. I över femtio år stod Arbottna utan ordentlig mangårdsbyggnad. Men så köptes större delen av Muskö av möbelhandlaren Adolf Ludvig Levin år 1769.

Levin var en av 1700-talets många framgångsrika borgare. Tack vare Södertörns närhet till Stockholm köpte de gärna upp herrgårdar på gamla Taure. Det gav dem ett sommarställe samtidigt som de fick inkomster från sina gods tack vare en omfattande vedförsäljning till Stockholm.

Men Levin var också ambitiös för sina barns räkning. Förutom att han gjorde Arbottna till ett fideikomiss så inrättade han Ludvigsberg i Skarpa by på Muskö till ett sådant samt ytterligare ett på Herrö i Ösmo socken. De tre fideikomissen lämnade han i arv till sina tre yngsta söner.

I både Arbottna och Ludvigsberg lät han bygga ståtliga herrgårdsbyggnader. Namnet Ludvigsberg tog Levin utifrån sitt andra förnamn.

Hundrafemtio år i släkten Levins ägo

På 1870-talet lät kapten Johan Levin bygga om mangårdsbyggnaden på Arbottna så den fick sitt nuvarande utseende. Johan Levin var en originell herre som hade rest runt i världen och bland annat hämtat sin fru från Equador. Hon var katolik. För hennes skull inrättade han ett katolskt kapell i ett lusthus. Det väckte en del uppmärksamhet på sin tid.

Åt 1915 avvecklades fideikomisset Arbottna, 1918 det i Ludvigsberg. En i familjen Malmborg köpte Arbottna och innehade gården till 1950-talet. Då gick den genom köp åter i statens ägo. En cirkel var sluten.

Källa: Taurnet – Teletidningen för södertörn

Arbottna – Drömgården

Arbottna herrgård ägs och drivs idag av Drömgården.

”På Drömgården är gemenskap ledordet. Det återspeglas också i hur tankarna runt boendet har utformats. På Drömgården skapar vi den gamla bykänslan med gränder och närhet. Fastigheten Arbottna 1:28 på Muskö, förvärvades 2012 med avsikten att återskapa ett levande jordbruk kopplat till miljövänliga bostäder. Jordbruket kompletteras med verksamheter inom matberedning där det kommer att finnas ett gemensamt besökscentrum. Drömgården skall genomsyras av miljöhänsyn och bostäderna erbjudas i varierande storlekar från ett rum och större och i olika upplåtelseformer, vare sig man vill äga, ha en andel eller bara hyra då och då.

Anpassning till naturen och kulturhistorian på platsen och kopplingen till odlingslandskapet och levande lantbruk är det övergripande temat. Det kan nämnas att när gården blomstrade på 1800 talet var den ett lokalt produktionscentrum med bland annat lanthandel, eget bränneri och mejeri.”

Läs mer om Drömgården