Älvsnabben – Inte bara ett monument!
Monumentet invigdes 1930 till minne av Kung Gustav II Adolfs avsegling mot Tyskland den 17 juni 1630.
Örlogshamn under Vasatiden
På äldre kartor finns namnet Elgsnabben, troligen efter den utskjutande älgmuleliknande bergudde som ortsborna kallar Hundudden. Andra vill härröra namnet till de små utsvarvade jättegrytor – älvkvarnar – som förekommer i holmens berg. Numer är namnet Älvsnabben allmänt.
Mellan själva Älvsnabben och den närliggande Kappelöns och Gubbholmen har en naturlig hamnbassäng bildats. Under Vasatiden utnyttjades den som örlogshamn – Älvsnabbshamn.
Det var hit regalskeppet Wasa skulle segla 1628
1594 låg kung Sigismund här i tre veckor i väntan på rätt vind. Man hade lik i lasten. En av kungens döttrar hade dött och hennes kista fanns ombord. Inte nog med det, under uppehållet i Älvsnabbshamn slog blixten ner två gånger i fartygets rigg. Det måste vara en föraning om död och undergång, trodde den vidskepliga besättningen, som dock klarade sig den gången.
FRIVILLIG HAMNAVGIFT
Älvsnabbens norra udde kallas för Jutholmen efter de danskar som lär ha begravts här 1517. Ryssugnar finns det också på såväl huvudön som på Bjurshagen och även på Lura udde, Rånö. De kan vara från åren 1743-44 då ryska skyddstrupper var förlagda här eller 1719 då den ryska flottan härjade i Stockholms skärgård. Det så kallade slaktberget vid Torsnäs udde fick sitt namn 1719 sedan ryssarna samlat in och slaktat Musköbornas kreatur. På Gubbholmen finns lämningar efter kanonvallar och en krutäöllare byggda under ryska kriget 1788-90.
Kapellön har fått sitt namn efter ett kapell som funnits här under stormaktstiden vid den lilla ängen på västra sidan av ön.
SKYDDANDE HAMN
Älvsnabbens lugna hamn blev betydelsefull inte bara för örlogsfartyg. Alla seglande skepp utnyttjade hamnen i väntan på bättre väder. Det kunde hända att ett 20-tal segelfartyg ankrade upp samtidigt.
ETT MONUMENT
Söndagen den 15 juni förättades invigningen. Bland de enheter ur kustflottan som ankrat upp i hamnen, fanns pansarskeppet Gustav V. Dåvarande kronprinsen Gustav Adolf förrättade invigningen. Närvarande var också kronprinsessan Louise, prinsessan Ingeborg samt prinsarna Carl och Bertil. Det var en stor dag för Musköborna och de lär ha ställt upp mangrant, inte minst beroende på att Flottan ställt båtar till förfogande.
VIKINGAFÄRDER
Efter kriget återupptogs turerna med Viking. Av skilda anledningar gick de efter något år inte längre att genomföra. Ångaren Viking grundstötte sommaren 1962 under en resa mellan Stockholm och Oxelösund. Då kostnaderna skulle bli för stora för att sätta det 52-åriga fartyget istånd blev detta Vikings sista resa.
FYND I WASAKLASS
Sjöhistoriska museet slutförde en noggrann undersökning av vraket 1977. Bland fynden finns en teservis, helt intakt, flera vinflaskor, en drittel smör med kniven nedstucken i och en helt unik samling mynt, det äldsta från 1696.
Vraket som är mycket väl bevarat har varit utsatt för en del närgånget intresse av förhoppningsfulla ”vrakplundrare”, vilket dock stått dem dyrt, eftersom fyndplatsen inte bara är en fast fornlämning utan även militärt skyddsområde.
Många minnen är förknippade med Älvsnabben och dess omgivningar. Du som passerar platsen – dröj inför minnet av det förflutna på denna historiska plats – som minner om fädernas gärningar på havet.
Hans Oskarsson – Artikel ur Intern information för Ostkustens Örlogsbas 1977